Hos Systrarna Grimh
Kan man hitta massor av skojsiga bra å ha saker... Förutom finfina kläder finns blandannat...
Svärd som inte sticks å e vassa, väldans fina är de med... och Orchmasker, typiskt bra å ha ju. Klicka här för att hitta dem på nätet, en webbutik ska komma upp men jag vet inte när. Om man vill prata med "systrarna" så finns de under samma namn på det där Facebook med.
/ANNA
Behöver du en finklänning?
och är sisådär en väldans liten filur? Eller har du små filurer hemma som kanske kan behöva dylika plagg.
Då tycker jag att du ska besöka Systrarna Grimhs butik och kolla in de här. Klänningarna är lokalproducerade, tyget är hellinne, alla blommorna är handbroderae och jupp, det är min Mamma som ligger bakom dem, fina va. Det är helt hennes eget mönster, både klänning och broderi.
Jo, man kan få tag på klänningarna även om man inte bor i Halmstad. Kontaktuppgifter till butiken finns också de i länken. Man kan söka på Systrarna Grimh på Facebook med å bli vän med dem.
Fast, den här veckan är de givetvis på Gotland.
Jo, färgerna är något mildare i verkligheten än på korten.
/ANNA
Har du hört talas om Systrarna Grimh?
inte sagorna utan butiken alltså...
Besök dem här på nätet eller i deras butiken, "Kajskjulet" i Halmstad. De säljer massor av roliga, fyndiga och braiga saker dvs om man gillar medeltid/äldretid, är lajvare eller tja... kolla själva.
Å det är givetvis här man hittar kläder om man ska åka till Gotland under medeltidsveckan, gå på medeltids/vikingabröllop, eller om man av annan anledning vill ha välsydda fina medeltids/äldretids/vikinga eller fantasyinspirerade plagg i linne, ull etc.
/ANNA
Primus Victory
Jo... föreningen vann!!! byn kommer att tillfalla föreningen och tillsvidare ska den dessutom ligga kvar på samma ställe där den ligger nu. Det kommer säkert stå något om alltihop i Hallandsposten någon av de närmaste dagarna.
Jag uppmanar alla halmstadbor, sommargäster och turister at komma och hälsa på i sommar, lite fusk är det men det finns både kaffe och glass att köpa...
För er som kanske inte hittar. Följ Nissan ut ur stan och innåt landet dvs följ gångbanan först förbi NorrePort vidare förbi Örjanskolan/HalmstadMuseum och gå sedan mellan vattnet och ÖrjansVall tills ni befinner er bakom fotbollstadion, där ser ni byn. Det är en bit att gå så ha sköna skor på er men det är värt promenaden. Behöver du en detaljerad vägbeskrivning så klicka på länken till föreningens hemsida i länkraden till höger i bloggen.
/ANNA
Jag uppmanar alla halmstadbor, sommargäster och turister at komma och hälsa på i sommar, lite fusk är det men det finns både kaffe och glass att köpa...
För er som kanske inte hittar. Följ Nissan ut ur stan och innåt landet dvs följ gångbanan först förbi NorrePort vidare förbi Örjanskolan/HalmstadMuseum och gå sedan mellan vattnet och ÖrjansVall tills ni befinner er bakom fotbollstadion, där ser ni byn. Det är en bit att gå så ha sköna skor på er men det är värt promenaden. Behöver du en detaljerad vägbeskrivning så klicka på länken till föreningens hemsida i länkraden till höger i bloggen.
/ANNA
Besök i sömmerskehuset
Mitt under helgens begivenheter i Halmstad medeltidsby så fick sömmeskehuset besök av det mer underliga, jag menar ovanliga slaget. Jag lyckades dokumentera gästerna men fick inte riktigt klart för mej vad de hade i kikaren...
Här borta stod det på lördagmorgonen massor av granbockar och man kan ju kanske förvänta sig att just bockar av gran ska stå där man ställt dem.
Dessa busiga getabockar var dock av en helt annan mening. Att stå i bortre ändan av den öppna plast där byns nedre gemensamma matlagningseld befinner sig är kanske inte sådär jättekul. Efter bara några timmar så var det en bock som vågade sig iväg, trippade förbi den stora brasan, över vägen och fram till sömmerskans hus.
Strax före skymningen dök getabock nummer två upp och trean kom skuttande strax därefter.
När det blivit riktigt mörkt i byn så fick jag syn på det här! ser ni, till höger i bild, lite smygande bakom dörrposten...
och när jag gick tog ett steg in i huset så fann jag även denna
Jag vet inte om de små getabockarna frös, var mörkrädda eller sällskapssjuka men inne i stugan skulle de promt vara. Jag hitade faktist ytterligare en liten granbock som gömt sig halvt under sängen längst in i huset... Det är en himla tur att det här var en lugn och timid typ av getter för stinkande stångande bockar, såna är inte roliga att ha och göra med.
En av bockarna liftade sedan på pakethållaren på min cykel. Den satt snällt och fint fastklämd genom hela city. Jag cyklade naturligtvis inte utan ledde cykel med get och annan packning.
/ANNA
En av bockarna liftade sedan på pakethållaren på min cykel. Den satt snällt och fint fastklämd genom hela city. Jag cyklade naturligtvis inte utan ledde cykel med get och annan packning.
/ANNA
Byfolk
Byn byggdes upp inför Halmstads 700års jubileum i maj 2007 och ligger på nästan samma plats som det ursprungliga Halmstad låg på. Tideräkningen för byn är således på sitt andra år och om förra året var 1307 så är vi i slutet på 1308 nu.
Många människor, både från Halmstad men även mer långväga har engagerat sig i byn, både i dess fortlevnad (som är lite osäker, kommunen vil inte längre vara byns huvudman) samt i det dagliga varandet i en trettonhundratalsvärld.
Nu är inte byn särskilt strikt med att alla ska vara exakt rätt i både kläder och verktyg för just 1300:talet och just den geografiska platsen men man försöker hela tiden göra sitt bästa. Det har hänt att det kommit både vikingar färdandes i Kogg sjövägen via Nissan som flyter precis utanför och bemedlade damer från högmedeltiden på besök. Det är dessutom svårt at säga vad som är helt korrekt eller ej dels för att det är stor skillnad på var i den då kända världen man befinner sig samt att kläder mm, allting användes och höll på ett helt annat sätt än dagens kläder och man hade inte modenycker som vi har idag heller. En sak kunde koma på modet men då kunde det röra sig inom en hel generation inte som nu, en säsong. Ute i byarna här uppe i norden var det dessutom både isolerat från intryck utifrån samt att folket var nödda att vara praktiska.
Mer än en gång har det vandrat in tidsenligt klädda främlingar och slagit sig ner på serveringen och liksom bara glidit in i tillvaron. Det är hitresta turister/besökare eller nyfikna halmstadbor som av någon anledning har egna medeltidskostymer att ikläda sig som passar på att komma på besök. Det är inte helt sällan de som bara tänkt sig "trilla in lite" blir fast och inlemmas i bybefolkningen.
Bland de aktiva i föreningen Primus Vicus (latin "Den första byn") återfinns även många lajvare, (utövare av sk. Levande Rollspel). Det är folk som har som hobby att efter föreskrivna regler och ramar gestalta personer och/eller händelser på en för just den rollen eller händelsen lämplig plats.
Byn har, som jag nämnt tidigare många olika färdighetspersoner och yrken representerade. Byn har en egen vaktstyrka också. Jag har valt att blurra ansiktena på de som är med på bilderna, jag hoppas att det inte stör för mycket. Vaktstyrkan marscherar här från torget, nedför backen i byvägen där ni ser smedjan till höger och vidare fram mellan sömmerskans och keramikerns hus.
här följer en bild på några bybor som diskuterar över varor på ett bord utanför sömmerskans hus, även här har jag valt att blurra ansiktena. Som ni ser är inte deras käder lika fluffiga och syntetiska som våra dagara vinterplagg, men jag kan lova, i ylle i flera lager så fryser man faktist inte och man är mer rörlig i det än i våra tjocka och klumpiga plagg. Mantel ellr cape med luva och struthättorna som syns i bild är egentligen ursmarta vinterplagg för man får inga "glapp" vid halsen och inga isiga vindar hittar nacke eller kinder.
/ANNA
Många människor, både från Halmstad men även mer långväga har engagerat sig i byn, både i dess fortlevnad (som är lite osäker, kommunen vil inte längre vara byns huvudman) samt i det dagliga varandet i en trettonhundratalsvärld.
Nu är inte byn särskilt strikt med att alla ska vara exakt rätt i både kläder och verktyg för just 1300:talet och just den geografiska platsen men man försöker hela tiden göra sitt bästa. Det har hänt att det kommit både vikingar färdandes i Kogg sjövägen via Nissan som flyter precis utanför och bemedlade damer från högmedeltiden på besök. Det är dessutom svårt at säga vad som är helt korrekt eller ej dels för att det är stor skillnad på var i den då kända världen man befinner sig samt att kläder mm, allting användes och höll på ett helt annat sätt än dagens kläder och man hade inte modenycker som vi har idag heller. En sak kunde koma på modet men då kunde det röra sig inom en hel generation inte som nu, en säsong. Ute i byarna här uppe i norden var det dessutom både isolerat från intryck utifrån samt att folket var nödda att vara praktiska.
Mer än en gång har det vandrat in tidsenligt klädda främlingar och slagit sig ner på serveringen och liksom bara glidit in i tillvaron. Det är hitresta turister/besökare eller nyfikna halmstadbor som av någon anledning har egna medeltidskostymer att ikläda sig som passar på att komma på besök. Det är inte helt sällan de som bara tänkt sig "trilla in lite" blir fast och inlemmas i bybefolkningen.
Bland de aktiva i föreningen Primus Vicus (latin "Den första byn") återfinns även många lajvare, (utövare av sk. Levande Rollspel). Det är folk som har som hobby att efter föreskrivna regler och ramar gestalta personer och/eller händelser på en för just den rollen eller händelsen lämplig plats.
Byn har, som jag nämnt tidigare många olika färdighetspersoner och yrken representerade. Byn har en egen vaktstyrka också. Jag har valt att blurra ansiktena på de som är med på bilderna, jag hoppas att det inte stör för mycket. Vaktstyrkan marscherar här från torget, nedför backen i byvägen där ni ser smedjan till höger och vidare fram mellan sömmerskans och keramikerns hus.
här följer en bild på några bybor som diskuterar över varor på ett bord utanför sömmerskans hus, även här har jag valt att blurra ansiktena. Som ni ser är inte deras käder lika fluffiga och syntetiska som våra dagara vinterplagg, men jag kan lova, i ylle i flera lager så fryser man faktist inte och man är mer rörlig i det än i våra tjocka och klumpiga plagg. Mantel ellr cape med luva och struthättorna som syns i bild är egentligen ursmarta vinterplagg för man får inga "glapp" vid halsen och inga isiga vindar hittar nacke eller kinder.
/ANNA
Värdshuset i Medeltidsbyn
Klart byn har ett eget värdshus, ett jättefint och stort. Det har börjat bli fler och fler som upptäcker möjliheterna med detta hus. Byn har stått värd för flera bröllop där vigseln skett ute på torget, på en uppbyggd plats och festen sedan i och kring värdshuset. Ett antal födelsedagkals, mest jämna år och många företagsfester, kickoffer och events har utspelat sig i denna byggnad. Som privatperson eller företagare kan man alltså hyra värdshuset med personal, meny och "hela rasket". Ibland har det grillats helstekta vildsvin eller hjortsidor utanför men under årets julmarknad var det lite enklare matvaror som bjöds. I värdshusets uteservering kunde man köpa korv å bröd, glögg, lite bakverk och annat lättare och sedan valde mena själv om man ville vandra runt i byn, sitta utomhus eller knypa in i värrmen och fika.
Ofta spelar byns egna medeltidsmusiker Vagando i eller kring serveringen, så gjorde de även under årets julmarknad. Ibland går de även och spelar folk från stan och bort mot byn samtidigt som bybefolkning delar ut små flygblad och berättar vad som händer i byn. Tyvärr blev det inga bilder på musikanterna, eller på de dansare som också brukar uppträda när det är fest eller öppen verksamhet men väl på serveringen och julutsmyckningen inne i värdshuset. Man kan ju ta på sig de "snälla ögonen" och bortse fårn att det står senap och ketchup i plastflaskor på disken.
Jag lyckades inte fånga någon av serveringsflickorna på bild men en väpnare, i gult och en av musikanterna i rött fick jag med på bild.
/ANNA
Ofta spelar byns egna medeltidsmusiker Vagando i eller kring serveringen, så gjorde de även under årets julmarknad. Ibland går de även och spelar folk från stan och bort mot byn samtidigt som bybefolkning delar ut små flygblad och berättar vad som händer i byn. Tyvärr blev det inga bilder på musikanterna, eller på de dansare som också brukar uppträda när det är fest eller öppen verksamhet men väl på serveringen och julutsmyckningen inne i värdshuset. Man kan ju ta på sig de "snälla ögonen" och bortse fårn att det står senap och ketchup i plastflaskor på disken.
Jag lyckades inte fånga någon av serveringsflickorna på bild men en väpnare, i gult och en av musikanterna i rött fick jag med på bild.
/ANNA
Julmarknaden i byn
För andra året i rad anordnade föreningen Primus Vicus hantverks och julmarknad i Halmstad medeltidsby. I år hade man mycket mer tur med vädret, det var kallt, klart och på lördagen till och med en del snö som lyste upp.
Föreningen har anordnat marknader vid andra tilfällen på året också och det är alltid en massa föreningsmelemmar samt vänner och familj till dessa som fungerar som statister och helt enkelt pasar på att leva i byn under de dagar det är marknad.
I byn finns det personer med särskilda funktioner och några med specifika yrken. Byn har exempelvis en keramiker som ibland drejar och tillverkar av lera på plats, under julmarknaden är det dock för kallt för honom att sitta vid drejskivan. Keramikerns hus är inte inrett som bostad utan det är endast en verkstad/försäljningslokal med ingång från två håll. Beroende på väder och vind kan han välja att ha en eller båda dörrarna öppna.
Byn har även en smedja där smeden och alla hans lärlingar huserar, även här är det en ren verkstad och ingen bostad. I den ganska enkla men fullt fungerande smedjan har det tillverkats en hel del smått och gott, knivblad, beslag, bältesspännen osv.
Byns sömmerska har ett kombinerat bostadshus/verkstad men hon har även en butiksyta utanför själva huset, någt jag inte fått med på bild den här gången. Här är istället en bild på det ena loftet inne hos sömmerskan. Värmeljuskopparna som står där uppe brukar vanligvis inte vara där men de fungerar väldigt bra som ljuskällor när det är mörkt på kvällarna under vinterna marknadsdagar. De står helt säkert där uppe. Alla hus i byn är dessutom utrustade med brandvarnare. På den andra bilden här nedanför ser man lite av det som var till salu inne hos sömmerskan. "Tygen" på väggarna är inte något som säljs där utan det är forna tiders tapeter, isolering och kvinnliga uttrycksmedel, allt i ett. Ljusen i lyktorna på borden är batteriljus, hellre lite sånt "fusk" än en tomte med fyr i skägget.
I ett av de hus som ligger vid byns tog salufödes lite av varje, eller som det stod på en skylt därinne, "Allehanda Varor". dessa vackra pannsmycken som kan användas både med och utan linneduk under var något av det man kunde hitta därinne.
Det finns många fler hus i byn och där var många fler marknadsstånd både inne i hus och ute under bar himmel men jag fick inte fotograrat några av de andra den här gången.
/ANNA
Föreningen har anordnat marknader vid andra tilfällen på året också och det är alltid en massa föreningsmelemmar samt vänner och familj till dessa som fungerar som statister och helt enkelt pasar på att leva i byn under de dagar det är marknad.
I byn finns det personer med särskilda funktioner och några med specifika yrken. Byn har exempelvis en keramiker som ibland drejar och tillverkar av lera på plats, under julmarknaden är det dock för kallt för honom att sitta vid drejskivan. Keramikerns hus är inte inrett som bostad utan det är endast en verkstad/försäljningslokal med ingång från två håll. Beroende på väder och vind kan han välja att ha en eller båda dörrarna öppna.
Byn har även en smedja där smeden och alla hans lärlingar huserar, även här är det en ren verkstad och ingen bostad. I den ganska enkla men fullt fungerande smedjan har det tillverkats en hel del smått och gott, knivblad, beslag, bältesspännen osv.
Byns sömmerska har ett kombinerat bostadshus/verkstad men hon har även en butiksyta utanför själva huset, någt jag inte fått med på bild den här gången. Här är istället en bild på det ena loftet inne hos sömmerskan. Värmeljuskopparna som står där uppe brukar vanligvis inte vara där men de fungerar väldigt bra som ljuskällor när det är mörkt på kvällarna under vinterna marknadsdagar. De står helt säkert där uppe. Alla hus i byn är dessutom utrustade med brandvarnare. På den andra bilden här nedanför ser man lite av det som var till salu inne hos sömmerskan. "Tygen" på väggarna är inte något som säljs där utan det är forna tiders tapeter, isolering och kvinnliga uttrycksmedel, allt i ett. Ljusen i lyktorna på borden är batteriljus, hellre lite sånt "fusk" än en tomte med fyr i skägget.
I ett av de hus som ligger vid byns tog salufödes lite av varje, eller som det stod på en skylt därinne, "Allehanda Varor". dessa vackra pannsmycken som kan användas både med och utan linneduk under var något av det man kunde hitta därinne.
Det finns många fler hus i byn och där var många fler marknadsstånd både inne i hus och ute under bar himmel men jag fick inte fotograrat några av de andra den här gången.
/ANNA
Om elden i Medeltidsbyn
Där var rökigt eller inte sådär bolmanden störigt utan mysigt men så att man luktar eldsvåda efteråt. Jag har tvättat alla kläder jag hade i byn, även jackan (som jag hade gömd mellan min cape och klänningarna samt mössa, vantar, allt sånt.
Jag tänkte visa lite hur det ser ut där och berätta ett par ord om varje bild. Det var lite svårt att fotografera, dels så ville jag absolut inte ha med några personer klädda i 2000:tals kläder och dels så ville jag inte ha med några ansikten på "byborna". Jag fick koncentrera mej på fotografering före och efter besökarna var där. Det känns inte helt ok att vandra omkring som en 1300:tals person i en 1300:tals värld med en kamera heller...
Såna här eldkorgar står det utplacerade på bra platser i byn när det är öppet och en massa folk där. Då är det medlemmar ur föreningen Primus Vicus (föreningen som driver byn) som agerar både vedpåfyllare samt eldvakter. Att ha ett antal personer som har som sin syssla att se till så at eldar, marchaller, faklor och ljus anvånds på rätt sätt är en självklarthet för de aktiva. Nästan hela byn är byggd i trä och om olyckan skulle vara framme så skulle hela byn kunna bli nedbränd, något som igen vill se hända.
Jag kan tillägga att marken i byn är ganska sank och att det ofta är mycket blött i marken så att det som hör på bilderna är glöd som landar under korgarna gör inget, det kan inte ta fyr i marken ändå.
Runt eldkorgarna står det vanligtvis massor av folk, pratar och värmer sig och byborna blandar sig med 2000:tals människor på besök.
Den första bilden här är tagen tidigt på förmiddagen och det är samma eldtunna som syns på den som på den tredje bilden. I bakgrunden på bild nummer två skymtar ett bygge av tegelsten, det är byns bakugn. En föreningsmedlem/bybo förfärdigade den under sommaren och de som ätit av brödet som bakats där säger att det blir som vanligt bröd fast mycket godare. Det som syns i bakgrunden på bild nummer tre är en bit av byns pallisad samt längst till vänster ett av vakttornen. At byn är befäst på detta vis bidrar stakt til att bibehåla illusionen av en äldre bebyggelse (det är en cykelbana utanför på ena sidan och Örjans Vall, Halmstads fotbollsstadio på en annan) och man kan tillfälligt få lov att välja bort världen där utanför till förmån för ett enklare liv i ett lugnare tempo inom byn.
Under 1300:talet var det inte så vanligt med eldstäder inomhus, inte i den här delen av landet/världen iallafall. Man hade för byn gemensamma eller egna eldstäder utomhus där man tillagade sin mat och inne i husen kunde man eventuellt ha med sig glödkärl men ingen brinnande eld att värma sig med.
Det man ser här på bilden är byns ena gemensamma matlagningseldplats och ringen som står mitt i elden används för att lägga en stor lite välvd järnrundel på. På den ytan kan man sen antingen steka saker, rosta, baka tunna bröd eller varmhålla andra kärl. Ibland hängs kärl ner från den överliggande stocken eller ställs på stenar i eller väldigt nära elden också. Den här eldstaden har blivit en stor samlingspunkt för byborna som ofta sitter här och värmer sig och umgås.
Längst bort i bild syns den icke befästa sidan, där har det under somrarna varit hagar med betande får och hästar.
/ANNA
Jag tänkte visa lite hur det ser ut där och berätta ett par ord om varje bild. Det var lite svårt att fotografera, dels så ville jag absolut inte ha med några personer klädda i 2000:tals kläder och dels så ville jag inte ha med några ansikten på "byborna". Jag fick koncentrera mej på fotografering före och efter besökarna var där. Det känns inte helt ok att vandra omkring som en 1300:tals person i en 1300:tals värld med en kamera heller...
Såna här eldkorgar står det utplacerade på bra platser i byn när det är öppet och en massa folk där. Då är det medlemmar ur föreningen Primus Vicus (föreningen som driver byn) som agerar både vedpåfyllare samt eldvakter. Att ha ett antal personer som har som sin syssla att se till så at eldar, marchaller, faklor och ljus anvånds på rätt sätt är en självklarthet för de aktiva. Nästan hela byn är byggd i trä och om olyckan skulle vara framme så skulle hela byn kunna bli nedbränd, något som igen vill se hända.
Jag kan tillägga att marken i byn är ganska sank och att det ofta är mycket blött i marken så att det som hör på bilderna är glöd som landar under korgarna gör inget, det kan inte ta fyr i marken ändå.
Runt eldkorgarna står det vanligtvis massor av folk, pratar och värmer sig och byborna blandar sig med 2000:tals människor på besök.
Den första bilden här är tagen tidigt på förmiddagen och det är samma eldtunna som syns på den som på den tredje bilden. I bakgrunden på bild nummer två skymtar ett bygge av tegelsten, det är byns bakugn. En föreningsmedlem/bybo förfärdigade den under sommaren och de som ätit av brödet som bakats där säger att det blir som vanligt bröd fast mycket godare. Det som syns i bakgrunden på bild nummer tre är en bit av byns pallisad samt längst till vänster ett av vakttornen. At byn är befäst på detta vis bidrar stakt til att bibehåla illusionen av en äldre bebyggelse (det är en cykelbana utanför på ena sidan och Örjans Vall, Halmstads fotbollsstadio på en annan) och man kan tillfälligt få lov att välja bort världen där utanför till förmån för ett enklare liv i ett lugnare tempo inom byn.
Under 1300:talet var det inte så vanligt med eldstäder inomhus, inte i den här delen av landet/världen iallafall. Man hade för byn gemensamma eller egna eldstäder utomhus där man tillagade sin mat och inne i husen kunde man eventuellt ha med sig glödkärl men ingen brinnande eld att värma sig med.
Det man ser här på bilden är byns ena gemensamma matlagningseldplats och ringen som står mitt i elden används för att lägga en stor lite välvd järnrundel på. På den ytan kan man sen antingen steka saker, rosta, baka tunna bröd eller varmhålla andra kärl. Ibland hängs kärl ner från den överliggande stocken eller ställs på stenar i eller väldigt nära elden också. Den här eldstaden har blivit en stor samlingspunkt för byborna som ofta sitter här och värmer sig och umgås.
Längst bort i bild syns den icke befästa sidan, där har det under somrarna varit hagar med betande får och hästar.
/ANNA
När det är kallt...
och man befinner sig i medeltidsbyn så kan man inte gå in och värma sig elelr dra på värmen på något element. Vad man istället gör är att man står och värmer sig vid något av alla eldkärl eller vid en av brasorna som brinner där, iallafall så blir resultatet av att vara i byn en hel dag vid kallt väder att man luktar som om man praktiserat hos brandkåren... mysig! eller, ja jo, det är rätt mysigt.
Well, jag skriver mer om det i morgon.
/ANNA
Well, jag skriver mer om det i morgon.
/ANNA
Jag påminner...
Ni som bor i eller kring Halmstad, ni har väl inte missat detta?...
Lördag & Söndag
13-14 december
kl 12.00-19.00
Kom och njut av vad värdshuset har att erbjuda,
må väl i skenet av levande ljus
passa på och köp hantverk ur marknadsstånden på plats.
Uppträdande och god stämning bjuds men se till att ta på dej ganska rejält,
i byn finns inga element och inte heller någon elbelysning.
/ANNA
Julmarknad i Medeltidsbyn
Ni som bor i eller kring Halmstad, ni har väl inte missat detta?...
Lördag & Söndag
13-14 december
kl 12.00-19.00
Kom och njut av vad värdshuset har att erbjuda,
må väl i skenet av levande ljus
passa på och köp hantverk ur marknadsstånden på plats.
Uppträdande och god stämning bjuds men se till att ta på dej ganska rejält,
i byn finns inga element och inte heller någon elbelysning.
/ANNA
Petronelladagarna, Marknad i Medeltidsbyn
De här bilderna har jag koll på iallafall.
Jag vet att det är många som inte får tummen ur å masa sig ner till byn, alltså det är ju gångavstånd från Halmstad centrum och dessutom finns det både glass, kaffe och annat mysigt att köpa där. Kom bara ihåg at under sommaren kommer byn att vara stängd måndagar och tisdagar, öppet alla andra dar.
Här kommer några smakprover hur det ser ut när det är marknadsdagar. Tyvärr tog mitt batteri slut efter endast ett par bilder och de jag tog med mammas kamera blev alldeles överexponerade....
Jag vet att det är många som inte får tummen ur å masa sig ner till byn, alltså det är ju gångavstånd från Halmstad centrum och dessutom finns det både glass, kaffe och annat mysigt att köpa där. Kom bara ihåg at under sommaren kommer byn att vara stängd måndagar och tisdagar, öppet alla andra dar.
Här kommer några smakprover hur det ser ut när det är marknadsdagar. Tyvärr tog mitt batteri slut efter endast ett par bilder och de jag tog med mammas kamera blev alldeles överexponerade....
Sömmerskans (min mammas) hus med nybyggd försäljningsbod på gaveln. Mamma syr massor av jättevackra klänningar i linne, både nya modeller och i medeltida. Nytt för i år är att hon börjar brodera med ganska tjockt garn på en del av dem. Den bruna klänningen längst fram är en av dessa men tyvärr så syns inte broderierna så bra i bild. Folket som rörde sig i byn under marknadsdagarna verkade uppskatta mammas kläder massor.
Bild nummer tre föreställer rabatten på ena kortsidan till krukmakarens hus. Krukmakaren i byn är en riktig keramiker och ja, han sitter inne i stugan och drejar för att visa hur man gör de olika sakerna.
Detta är det hus som ligger tvärs över byavägen från sömmeskans sett. Repet som syns i bild är vägkanten och när byns egen riddare kommer ridande i rasande fart så vill det till att alla befinner sig på utsidan av vägkanten så att de inte blir nedridna. Alla bybor brukar hjälpas åt att skrika "ryttare på ingång" samt visa besökare tillrätta så att de står i vägkanten och hjälper till att hålla upp repet. Ett mycket effektivt sätt att få turistande barn (och vuxna) at känna sig delaktiga och samtidigt en säkerhetsgrej.
Soligt var det heeela tiden/ANNA
Bild nummer tre föreställer rabatten på ena kortsidan till krukmakarens hus. Krukmakaren i byn är en riktig keramiker och ja, han sitter inne i stugan och drejar för att visa hur man gör de olika sakerna.
Detta är det hus som ligger tvärs över byavägen från sömmeskans sett. Repet som syns i bild är vägkanten och när byns egen riddare kommer ridande i rasande fart så vill det till att alla befinner sig på utsidan av vägkanten så att de inte blir nedridna. Alla bybor brukar hjälpas åt att skrika "ryttare på ingång" samt visa besökare tillrätta så att de står i vägkanten och hjälper till att hålla upp repet. Ett mycket effektivt sätt att få turistande barn (och vuxna) at känna sig delaktiga och samtidigt en säkerhetsgrej.
Soligt var det heeela tiden/ANNA
